Kattegatt
Jag läste om en pojke
som gick rätt ut i havet
han korsat förgäves.
Vattnet som stiger
honom upp till hakan
blodet som sjunker
i hans vener,
blicken som stirrar
skräckslaget på horisonten
och tusentals mil bort.
Lukterna från ett annat land
gör mer ont än
krutet och elden och hungern
-
men inte saknaden.
Det är en sista pilgrimsfärd,
det sista han vågar satsa på
för det är det enda som inte
kan göra honom besviken.
Klumpen i halsen växer,
saltvattnet bräcks när dammarna brister.
Men hans ben kan inte sluta springa.
Och han sväljer.
Kommentarer
Postat av: `:)
Vad fint :) men varför ska texten hoppa?
Svar:
Lilja
Trackback
