Blindskrift
Så sitter man återigen och
försöker ge ord till sina tankar.
Försöker tänka sig vad de är,
försöker delge något som man
mer känner än läser.
Hur är det att vara blind?
Gör det någon skillnad?
Om man ändå inte vet
vad det är man ser?
Jag tror att jag har bränt mitt krut.
Delar av det, åtminstone.
Som ett tomtebloss som
släckts och tänts igen,
och sedan släckts igen.
Jag tror att du precis har tänts.
Och du sprakar iväg som en
klotlixt, så full av eld att du
inte vet vart du ska ta vägen.
Jag saknar den känslan.
Känns som att jag tappat min tro.
En som jag nog aldrig riktigt visste att jag hade.
"Det gör inte ont efter tre dar på golvet
Det som är skrivet är skrivet, och livet är livet."
