World Wide Woe
Grekerna skrek nog på sitt eget språk
när antikens murar föll och latinets krig kom.
Aboriginerna bad sina böner när männen med
mänsklighet förde de utan till landet.
Judarna viskade med varandra om frälsare
när örnens vingar kastade skuggor över kontinenten.
Inga gränser kring min historia.
Ingen identitet i massgravar eller triumfbågar.
Ingen konformitet och enighet i förbannelse eller stolthet.
Ingen slöja mellan arv och miljö, sant och rätt.
Spöket som räds utanförskapet.
Alltför sent, alltför sent.
Kommentarer
Trackback
