Planck

I klar decemberluft,
nästan vindstilla,
nästan tyst, nästan vackert.
Jag räknade topparna på
de göteborgska Skanderna,
landmärken jag vuxit upp under.

Varje plats jag levat på
har hyst ett torn och en kyrka
att ty sig till.
I regniga försommarnätter och
stormiga stilla höstmorgnar.

Härifrån ser jag dem alla,
och min stad blir så liten och stor
på samma gång.